Antalet utsatta områden i Sverige har ökat, enligt Polisens senaste nationella lägesbild. Totalt klassas nu 65 områden som utsatta, jämfört med 59 i den förra rapporten. Av dessa bedöms 19 som särskilt utsatta, vilket är en ökning från 17.
Samtidigt konstaterar Polismyndigheten att utvecklingen i många områden är stabil eller svagt positiv, även om grov kriminalitet och nyrekrytering till kriminella nätverk fortsatt utgör stora samhällsproblem.
Ökningen i antal områden förklaras till stor del av att polisen har gjort en mer detaljerad indelning än tidigare. Större bostadsområden har delats upp i mindre geografiska enheter för att ge en mer exakt lägesbild och möjliggöra mer träffsäkra insatser. Det innebär att ökningen inte nödvändigtvis betyder att problemen vuxit i motsvarande omfattning – utan i flera fall speglar ett mer finmaskigt kartläggningsarbete.
I samband med den nya lägesbilden har ett område tagits bort från listan, Andersberg i Halmstad, där problemen bedömts ha minskat under en längre tid. Samtidigt har Granängsringen i Tyresö kommun tillkommit som nytt utsatt område.
Svagt positiv trend i flera områden
Polisen beskriver att flera utsatta områden visar tecken på stabilisering. Den öppna narkotikahandeln har på vissa håll blivit mindre synlig, ordningsstörningar har minskat, och hot och våld mot blåljuspersonal förekommer mer sällan än tidigare i vissa områden. Bland de områden som inte räknas som särskilt utsatta är det fler som utvecklats i positiv riktning än i negativ.
Även bland de särskilt utsatta områdena finns exempel på viss förbättring, men här är problemen fortfarande djupgående. I dessa delar av landet präglar kriminella nätverk i större grad vardagen, och boende kan uppleva både tystnadskultur, öppen kriminalitet och svårigheter att samarbeta med myndigheter.
Sammantaget gör polisen bedömningen att situationen på nationell nivå är stabil – men på en hög problemnivå.
Grovt våld fortsatt nära kopplat till utsatta områden
Trots vissa förbättringar konstaterar polisen att en stor del av den grova våldsbrottsligheten fortfarande har sin bas i eller koppling till utsatta områden. Skjutningar och sprängningar som sker i andra delar av landet kan ofta spåras till konflikter mellan kriminella nätverk med säte i dessa områden.
En särskilt oroande utveckling är den ökade rekryteringen av unga och minderåriga till kriminella nätverk. Polisen beskriver hur barn och ungdomar i allt större utsträckning värvas via sociala medier och digitala plattformar, ibland för att begå grova brott i helt andra delar av landet än där de själva bor. Fenomenet bidrar till att kriminaliteten blir mer rörlig och svår att förutse.
Fler aktörer – inte bara polisen
I rapporten understryks att arbetet mot kriminaliteten i utsatta områden inte kan bäras av polisen ensamt. För att långsiktigt vända utvecklingen krävs samordnade insatser från kommuner, skola, socialtjänst, bostadsbolag, civilsamhälle och näringsliv.
Polisen framhåller att samverkan med ordningsvakter, fältassistenter och andra lokala aktörer har förbättrats, vilket bidragit till att stärka den dagliga närvaron i flera områden. Insatser för att tidigare upptäcka barn i riskzonen lyfts fram som särskilt avgörande för att bryta nyrekryteringen.
Mer träffsäkra insatser framöver
Den nya områdesindelningen syftar till att skapa bättre förutsättningar för riktade åtgärder. Genom att arbeta med mindre och mer precist avgränsade områden hoppas polisen och andra myndigheter kunna sätta in rätt insats på rätt plats, och snabbare följa upp förändringar över tid.
Polismyndighetens samlade bedömning är att utvecklingen går åt rätt håll på vissa håll – men att utmaningarna fortfarande är mycket stora. Uthållighet, långsiktighet och bred samhällssamverkan beskrivs som avgörande för att på allvar bryta både den sociala och den kriminella problematiken i Sveriges utsatta områden.
